Jag får som psykolog ofta frågor som man önskar att jag ska besvara. Men i många fall slutar det med att jag ställer en fråga tillbaka, kanske till och med byter ut den första frågan jag fick mot en ny för att ge ett annat perspektiv. Det här är ju ett klassiskt psykologskämt. Att psykologen … Fortsätt läsa Konsten att ställa rätt fråga
Ibland hör jag resonemanget: fast det var ett skarpt läge och därmed var det rätt att: och sedan följer ofta en repressiv åtgärd. Det skarpa läget rättfärdigade handlingen. Det är ju väldigt sällan att det handlar om att vi vill förklara varför vi gjorde något riktigt empatiskt. Men jag undrar: vilka personer är det vi … Fortsätt läsa Om att ta ansvar genom att använda sin empati
När jag var liten hade jag en Pixibok som hette "Sagan om pojken som inte ville gå i skolan". Den handlade om en pojke som inte gick till skolan. Man sa att anledningen var att han var förfärligt lat. Mamman försökte med alla medel få honom till skolan (var själva läraren höll hus vet jag … Fortsätt läsa Hemmasittaren – eller Sagan om barnet som inte kunde gå till skolan
Bara en liten påminnelse så här i maj: Man behöver inte rensa alla rabatter (om ens någon), powerwalka alla rundor och hänga med på alla afterworks (har aldrig gjort). Ens barn behöver inte gå på alla klassträffar/kompispicknickar/dans - och drama-avslutningar. Man kan till och med få lov att vila upp sig lite från skolan innan … Fortsätt läsa Keep calm and keep chilling
Jag har funderat lite på ilska och vad det gör med oss. Speciellt i samband med de skoldebatter om trygghet och studiero som har flammat upp runt om i landet och där känslostormarna har varit starka och stundtals rätt aggressiva. Så jag vände mig till min favoritfilosof Martha Nussbaum i frågan. (Ibland kan ju filosofin … Fortsätt läsa Om ilska och ordning och reda i skolans värld