När vi pratar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar pratar vi om ett annorlunda sätt att fungera. Våra hjärnor utvecklas olika och resultatet blir just detta – olika sätt att fungera.
För att man ska förstå hur livet ser ut för en person med autism eller adhd behöver man förstå något om de centrala kognitiva förmågor som är inblandade vid autism och adhd.
Vi pratar ofta om central koherens, eller förmågan att se och förstå sammanhang. Exekutiva funktioner, eller våra styrförmågor. Och theory of mind, eller förmågan att sätta sig in i andras perspektiv. Det här är tre, av fler, paraplybegrepp som sträcker sig över neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Sedan behöver vi bryta ner det ytterligare. Så att vi förstår att det här betyder att det är svårt med flexibiliteten, att se orsak och verkan, att koncentrera sig eller att kommunicera.
Men vi behöver göra det hela ännu mer vardagsnära för att kunna ge rätt stöd och anpassningar.
Vi behöver packa upp begreppen och placera ut dem i den miljö personen vistas i.
Vi behöver fundera utifrån den situation, det sammanhang personen befinner sig i. Och se på den ur den andres perspektiv.
Om vi tar några olika exempel:
- Hur blir det att följa med på min lektion om man har svårt att styra sig själv och svårt att se sammanhang?
- Hur blir det att delta i den gemensamma aktiviteten om man har svårt att se orsak och verkan och svårt att lugna ner sig själv?
- Hur blir det att vara med på mitt möte om man har svårt att tolka andra och svårt att uttrycka sig?
- Hur blir det att äta middag här om man har svårt att stänga ute intryck och svårt att ställa om tanken?
- Hur kan jag göra det lättare? Vad behöver jag ändra på så att du kan vara med?
Empati och kunskaper om olika sätt att fungera är basen för rätt stöd och anpassningar. När vi packar upp begreppen gör vi världen tillgänglig för den andre. När vi frågar: Hur kan jag göra det lättare? Vad behöver jag ändra på så att du kan vara med?